Att bryta en känsla

Ambitionen var på topp inför dagens pass. Vi var utvilade, uppvärmda och jag hade en plan! Problemet med planer och hundar är att de inte alltid passar ihop. Idag var en sådan dag.

Tanken var att köra ett pass lydnad med både Zack och Polka på baksidan av huset och husse tränade med Sookie på framsidan. Jag hade lagt upp en plan för vilka moment vi skulle träna och ungefär hur. Zack skulle börja med följsamhet/fritt följ eftersom han tycker det är lite svårt och behöver all energi till detta. Jag har nog inte hittat det optimala sättet att värma upp honom för han började tidigt ljuda och blev sen väääldigt störd av husse på andra sidan huset. Han lämnade mig mitt i övningar flera gånger för att ställa sig och titta mot framsidan och när han väl jobbade var det en hel del pip. Han fick några time out (han får gå och lägga sig och vila när han helt går ur träningstanken) och mycket fokus-övningar men han kom ändå inte i rätt läge för mina planerade övningar. Dessutom hade labben tappat all stadga och skulle helt plötsligt blanda sig i all träning vilket gjorde mig milt (eller ja hyfsat) irriterad. Hon skyller allt på alla de 24 valparna som hon tror sig ha i magen som alltid sätter snurr på hormonerna så här års.

Oavsett i vilket modus Zack var så kan vi säga att jag inte var i rätt sinnesstämning vid det här laget. För ett år sedan hade jag en liknande situation på brukshundsklubben med Polka.  Jag hade en plan för vad vi skulle göra medan  Polka var i helt fel sinnesstämning och var spökig på grund av skuggor och hormoner. Då kämpade jag på och höll fast vid min plan för det var ju en bra och genomtänkt plan!!! Det slutade med att vi fick lägga veckor på att reparera vårt fria följ eftersom Polka kan bygga på sig en del osäkerheter i samband med skendräktigheten. Idag hade jag mer sinnesnärvaro och lyckades trots min kära plan tänka om. Zack fick lägga sig och vänta och jag tog mig en funderare på hur jag skulle lösa detta. Under någon av alla de kurser jag gått har jag fått tipset att gå ut och träna när vi är som sämst just för att lära sig göra det bästa av en mindre bra utgångspunkt. Jag tycker att det är en rolig utmaning att jobba med istället för att fastna i att tänka på allt som är svårt.  Den tanke hjälpte mig att släppa all irritation och tänka konstruktivt istället.

Hur som helst valde jag att köra apportering istället, ett moment som Zack har lätt för och vi behöver träna på ingångarna med föremål för att befästa det bättre. Det blev ett fint utförande och han fick även träna på att inte springa efter kastad apport eftersom det kan vara minst lika svårt… Resten av passet blev riktigt trevligt och båda hundarna skötte sig fint. Polka fick framför allt köra framåtsändande och hon kom ihåg att både sakta av och gå sakta med lite hjälp. Vårt största problem där är nog faktiskt att hon har för mycket tanke hem till mig i saktagåendet vilket gör att hon svajar och kan stanna till. På sista tiden har jag kört mycket utlagd belöning i slutet av sträckan för att stärka upp dragningen framåt men det kan vara så att det krävs många repetitioner för att bryta detta mönstret eftersom vi inte har löst problemet än. Många långa saktagåenden ligger i träningsplanen nu, woho! vad kul, eller nått. En liten kedja fick hon också göra och och vi startade upp skall-träningen igen. Fina utföranden men i skallet behöver vi få mer stilla tassar.

Senare i passet fick jag till riktigt fina skiften under gång och lite fritt följ med leksak under armen med Zack. Lärdomen av detta pass är att jag behöver hitta en annan uppvärmning. Mer springmoment i början och lägga följsamhet i mitten av passet. Likaså behöver jag tänka om när det blir så svår störning och ha några lämpliga övningar redo som både skapar engagemang men också fokus så han inte börjar gnälla.

7 Comments on “Att bryta en känsla

  1. Att träna på att vara bäst när det går som sämst är en kul (men svår!) utmaning tycker jag. För egen del brukar det funka hyfsat om jag redan från början är inställd på att “det här kommer inte gå/kännas så bra”.

    Jag tränar iblandmedvett när jag vet att Tarzan är i fel aktivitetsnivå, mest för att träna mig i att hantera situationen (och mig själv). Men även honom så att han faktiskt ska kunna jobba vidare oavsett omständigheter, sinnesstämning, tankar och känslor. Det är givetvis ingen träning jag gör varje dag (inte ens ofta) men i bland. Det har hjälpt mig mycket att veta att jag kan ta mig genom alla situationer – även dom tuffa&svåra – på både träning och tävling. 🙂

    Intressanta och bra tankar av dig. Och såååå långt var det inte..! 😉

    • Ja det är nog från dig som jag har fått tankarna om att träna när det inte är optimalt när jag tänker efter! Klokt! Det som är mest nyttigt för mig har nog varit just att lära sig hantera den tråkiga känslan och faktiskt kunna göra bra träning ändå. Svårt men nyttig! 🙂

      Lagom långt utifrån ämnet kanske, jag skrev ungefär som jag brukar så får de som orkar läsa traggla sig igenom. 🙂

  2. Intressanta tankar och vilket bra upplägg för att bryta en tokig känsla. Heja dig, så duktig du är???. Jag är dock osäker inför tanken att “pausa” hundar; det är inte ovanöohtvstt hundar “går ned sig” vid pausa-pass. Men såklart är det individuellt.

    • Tack! Kul att du tyckte det var intressant! Zack funkar bra att pausa, han blir mer sugen på träning efter en paus men jag håller med om att det verkligen är individuellt!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *