Mindfulness och träningsfrustration

Jag blev inspirerad av Helénes inlägg om att vara som bäst när det går som sämst eftersom jag vet att jag har en utmaning framför mig i Polkas träning. Vis av erfarenhet blir Polka svårare att träna under hela sin skendräktighet med ökad osäkerhet och stress. Därför vill jag fundera ut lite strategier för hur jag ska bli så bra som möjligt när jag planerar och genomför hennes träning i sommar och jag ska försöka ta hjälp av mindfulness!

Polka är lite svår eftersom jag inte på förhand vet exakt vad hon kommer tycka är jobbigt denna gång. Vi har haft moment som gått sönder helt under skendräktigheten men kanske är jag lite bättre på att hantera henne numera eftersom senaste perioden inte innebar några stora katastrofer. Generellt sett ska jag använda mer stora belöningar som är värda att jobba för och på så sätt skapa mer motivation att klara av även det som hon kan tycka känns svårt. Framför allt behöver jag vara än mer lyhörd för att uppfatta små signaler på osäkerheter som jag kan fånga upp innan de blir riktiga problem. Men problem brukar vi få ändå och jag tycker om att ha strategier för att hantera dem innan de kommer!

I motgångar är det lätt att känna frustration över uteblivna träningsframgångar men jag vill oftare kunna se det som en lärprocess och känna tacksamhet för varje träningspass vi får tillsammans. Den dagen hunden inte längre kan eller får träna kommer några misslyckade träningspass kännas så oerhört obetydliga. Jag har funderat på om ett träningsmantra skulle kunna hjälpa mig att bättre fokusera på rätt saker! För mig finns det en positiv historia från när jag fick min doktorandtjänst kopplat till ett lite fånigt citat som kommer från “Fem myror är fler än fyra elefanter” : Här är här där man är, där är där man inte är. Dessa ord för tankarna till värderingar som är viktiga för mig: att vara medvetet närvarande, att acceptera den situation som jag befinner mig i just nu (både i tid och rum) och att göra det bästa av den.

I mindfulness-övningar brukar ett vanligt (och viktigt) verktyg vara att helt neutralt kunna känna igen och uppmärksamma att vi känner vissa känslor. Genom att göra mig själv medveten om att jag känner frustration i träningen kan jag faktiskt börja jobba med känslan istället för att låta den styra mina handlingar. Efter detta vill jag istället fokusera på det som är viktigt för mig och skapa förutsättningar att göra konstruktiva val baserat på dessa värderingar. Att tänka på mitt mantra gör att jag kan fokusera om och acceptera dels min frustration men även de problem vi får i träningen. Acceptans hjälper mig alltså att släppa det som varit frustrerande och att tänka konstruktivt istället.

Genom att använda mindfulness i träning tror jag att jag kan bli en bättre hundtränare till Polka i svåra situationer. För att detta ska fungera behöver jag vara överens med mig själv om vissa värderingar. En av de viktigaste är inställningen: min hund gör alltid så gott hon kan. Om jag tror att det är sant behöver jag bara arbeta för att ge henne de bästa förutsättningarna för att klara sina uppgifter. Jag tror inte hundar försöker luras eller har baktankar med sina beteenden, troligtvis kan de inte övningen bra nog eller är inte tillräckligt motiverade att utföra den. Ibland kan jag tänka “men hon KAN ju det här egentligen” även om det uppenbarligen inte är så just då. En vittringsapportering som fungerat i flera månader kan helt plötsligt börja strula eller armbågarna som skött sig ett tag återgår till att inte vilja nudda marken i läggandena. Ett första steg när dessa svårigheter uppstår blir att uppmärksamma mig själv på att träningen just nu inte fungerar och att jag upplever det som frustrerande (detta steg kan vara rätt svårt att få till men när det väl funkar blir det en naturlig del i ens tankeprocess). Tanken är att neutralt konstatera att jag just nu känner en viss känsla utan att lägga värdering i det. Alla känslor är välkomna, det som spelar roll är hur jag agerar på dem eller vilka tankar jag tillåter dem att sätta igång. Här handlar det om att stoppa en tankeprocess som riskerar att spinna iväg till katastroftankar eller irritation. Detta görs mest effektivt genom att vi accepterar känslan och inte låter dem ta mer plats än den redan gjort.

Efter att jag gjort mig uppmärksam på situationen brukar jag försöka tänka – här är där vi är – just för att jobba på att acceptera att just nu, i just denna situation, kan inte Polka den övning som hon kunnat tidigare. Att jag tycker att hon borde kunna övningen förändrar ingenting, snarare bidrar det till mer frustration. Genom att ta till ett mantra som påminner mig om viktiga värderingar kan jag fokusera på det jag kan påverka framåt istället. Jag vill utan värdering konstatera hur situationen är, uppmärksamma vilka värderingar som är viktiga för mig och sen välja att agera därefter.

För mig har detta verktyg hjälp mig att hantera min egen frustration i träningen rätt bra – även om jag varit dålig på att använda det på senaste tid. Det beror nog dels på att träningen fungerat bra och dels på att jag varit lite lat på planeringssidan. Nu ska det bli ändring på det eftersom jag har antagit utmaningen att vara som bäst när vi har som sämst förutsättningar!

2 Comments on “Mindfulness och träningsfrustration

  1. Så klokt! Våra hundar är så duktiga på att vara här och nu, men vi förare får ofta jobba desto mer med det.

    Kul att träffas på riktigt i helgen! 🙂

    • Ja visst borde vi ibland lära oss av våra hundar! 🙂
      Kul att ses, hoppas det blir fler gånger!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *