Snyggare ingångar genom Premack!

Zacks stora passion i lydnaden är att få springa till rutan. Jag brukar skämtsamt säga att han har koll på rutan redan när vi svänger in på parkeringen på brukshundsklubben. Överlag gillar han verkligen allt avståndsarbete och det är egentligen inte så konstigt med tanke på att han är en vallhund och vallhundar arbetar mycket på avstånd från sin förare. Det hade heller inte varit ett problem om det inte skapat svårigheter i de andra momenten som inte får lika högt värde.

Fria följet och zätat är de moment som vi har störst problem med och det handlar mycket om att Zack hellre jobbar på avstånd från mig. Värdeskillnaden i följsamhetsmomenten och avståndsarbetet har alltid varit en komponent som jag jobbat med i vår träning och generellt har det gått åt rätt håll, även om det ibland har känts väldigt motigt. Ett annat problem som dessa värdeskillnader skapar är att farten ut är mycket högre än farten tillbaka till mig. Hur mycket belöning jag än la på avsluten blev det inte riktigt bra tyckte jag. Men i höstas fick jag ett litet genombrott i vår träning som jag tänkte dela med mig av eftersom det var ett lite nytt sätt för mig att jobba.

Min träning tidigare hade gått ut på att belöna upp beteenden som är kopplade till närarbete hos mig. Genom mycket belöningar i fotposition tänkte jag stärka dragningen till att jobba hos mig. Trots att i princip alla belöningar serverades hos mig nådde jag inte riktigt fram till honom. Med Polka kunde jag rätt enkelt att styra hennes beteenden med hjälp av belöningsplaceringen men här fanns vad jag tror är en typisk rasskillnad. Labradoren jobbade för att få sina belöningar, border collien jobbar visserligen också för sina belöningar, men framför allt för att han tycker att (vissa av) uppgifterna är viktiga. Såklart att det inte går att generalisera så för alla individer inom raserna men när detta gick upp för mig för våra två individer började jag lägga om träningen med Zack.

Eftersom det var mer värdefullt för Zack att få göra de uppgifter som han tycker är viktiga än att få sin belöning försökte jag börja använda uppgifter som “belöning” istället. I apporteringarna började jag skicka ut honom direkt på konen igen när han kom in med apporten som en belöning för att han sprang på bra hela vägen in. I vittringen satte jag en stor kon bakom vittringspinnarna som han fick springa och runda efter att han kommit in med rätt pinne. Ibland tog jag apporten/pinnen innan han fick springa iväg igen men oftast skickade jag iväg honom direkt. Eftersom han hade ingång runt bakom mig så blev det en naturlig rörelse och det skapade en helt annan känsla i våra ingångar.

Det här sättet att träna kallas inom etologin Premacks princip och handlar enkelt uttryckt om att hunden genom att den utför ett lågvärdigt beteende får tillgång till ett högvärdigt beteende och på så sätt överförs lite av värdet från det högvärdiga beteendet. När Zack gör en ingång till sidan (lågt värde) får han springa iväg bort från mig (högt värde) igen. Detta har haft en otroligt stor inverkan på våra ingångar som jag aldrig lyckats med genom vanliga belöningar. Våra ingångar har blivit roligare för Zack eftersom de leder till avståndsarbete – det bästa Zack vet. Dessutom tar momentet inte slut på samma ställe varje gång vilket minskar risken för ljud om man som jag har en hund som lätt går in i frustration.

Ett exempel på hur Zack får springa ut till konen direkt efter ingången.

Efter att jag börjat jobba så här har våra ingångar blivit mycket mer positiva för Zack. Samtidigt är det såklart en avvägning att inte varje ingång slutar med ett utspring igen men att chansen finns där har skapat en annan känsla hos honom. På lite samma sätt har jag jobbat en del med externbelöning i fria följet eftersom utlagd leksak är mer värd än en leksak hos mig. Det har inte riktigt gett samma tydliga resultat så där lägger jag mer av belöningarna hos mig. Jag har även testat att skicka iväg honom på konor direkt från fria följet men där upplever jag att han snabbt tappar position så det är jag också försiktig med.

Jag skulle vilja bli ännu bättre på att arbeta med Premacks princip i lydnadsträningen. På sätt och vis gör vi det hela tiden genom att vi laddar beteenden genom att de leder till belöningar, men jag tror även det finns mycket som går att träna på annat sätt genom att tänka på värdeskillnader i olika beteenden och hur dessa kan utnyttjas. Har du jobbat på liknande sätt med din hund? Dela gärna med dig av dina erfarenheter!

One Comment on “Snyggare ingångar genom Premack!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *